Djur ombord

   Under världsomseglingens 18 månader samlades det in massor av djur under ledning av seglatsens zoolog Hjalmar Kinberg. Till sin hjälp fick han främst båtsman Drabant, men även andra ur besättningen hjälpte till att skjuta eller samla in alltifrån fåglar och ödlor till spindlar och skorpioner. Här är vetenskapsakademins sammanställning.

"De naturhistoriska samlingarna innehålla en betydande mängd dyrbara alster af nästan alla klasser. Den zoologiska utgöres af 3,714 numror, hvarje öfverhufvud motsvarande flera, stundom många arter, förvarade dels i sprit i 14 trädkärl, 9 zinkcylindrar, 30 större blecklådor, 246 bleckdosor af omkring ¾ kannas rymd, oberäknadt talrika glasburkar och rör, dels i torrt skick i 60 lådor, 19 fat och 69 bleckdosor."

Hur ska man se på alla dessa insamlade djur under seglatsen? De djur som samlades in har katalogiserats, och har var och en på sitt sätt gett den svenska vetenskapen en ny tyngd. Böcker har skrivits och utställningar har genomförts, men den enda större verket vi har är de vetenskapliga iakttagelser som gavs ut av vetenskapsakademin 1910.

En del av de insamlade djuren fick direkt efter hemkomsten slängas på grund av för dålig kvalité och förruttnelse. Lukten av döda djur kändes tydligt redan under själva världsomseglingen. Officerarna klagade högljutt över lukten och över alla lådor och kärl som stod och skräpade ombord. Vem fick skulden för detta, om inte zoolog Kinberg. Källorna säger inte mycket om hur han tog dessa trakasserier, men intrycket är att han då och då gick till svaromål mot officerarna. Kinberg, och de andra två vetenskapsmännen Andersson och Johansson, visste dock att de hade chefens stöd. I den kungliga instruktionen för Virgin stod det tydligt att de naturvetenskapliga undersökningarna skulle underlättas och gynnas.

Ödlan på foto togs omhand i Australien under Eugenies vistelse där mot slutet av 1852. Ödlan, men det latinska namnet Tiliqua gigas, har numera sin vistelse på naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.