Horisont & perspektiv

              Horisont och perspektiv för min bok

1) Större verk om seglatser och världsomseglingar brukar normalt historiskt ha ett skimrande anslag, att seglatsen varit fantastisk och medfört en härlig upplevelse för besättningsmännen. Med denna bok vill jag ge en så samlad bild som möjligt av seglatsen. Det var många upplevelser, men också många umbäranden. Man mötte nya kulturer och folk, men ombord fanns även bråk och trakasserier. De många källorna ger en bra bild av livet ombord och händelser iland. Jag sätter in världsomseglingen i perspektivet av andra upptäcktsresor under 1800-talet. Man ville och gav Sverige status och fosterlandskänsla, men i stort var Eugenies seglats bara en av många för Sveriges ära.

2) Ombord fanns vid avsegling 344 män. Målet har från början varit att främst skildra världsomseglingen utifrån de människor som var med på resan. Hur upplevde man seglatsen? Hur trivdes man ombord? Tyvärr är de personer som skrev brev och dagbok ganska få, men i olika typer av källor nämns ändå en del av de annars osynliga. Målet har dels varit att följa de personer som skrivit brev och dagbok, och dels att på olika sätt lyfta fram några av de övriga besättningsmännen. En sådan här seglats bestod inte bara av officerare och civila utan även av båtsmän och andra från olika landskap i södra Sverige.

3) Det är både intressant och viktigt att skildra händelser och utveckling från 1850-talet i ett modernt perspektiv. Större händelsers avtryck i historien kommer ofta fram långt efter själva händelsen. Här är några exempel.

- Under seglatsen pågick de amerikanska upptrappningarna mot Japan, som sen öppnade landet. Det var 1853 som kommendör Perry anlände till Japan, och halvåret innan såg man från Eugenie fartyg på väg mot Japan. USA:s maktanspråk mot Japan mötte man framförallt i Singapore där den amerikanska armadans flaggskepp Susquehanna låg för ankar. Flera officerare kunde gå ombord och beskåda det stora fartyget. När Eugenie besökte Mauritius hade precis kommendör Perry varit där. Perry skulle ankra utanför Edo i början av juli 1853. I dagböcker och brev diskuteras framtiden för Japan efter de amerikanska maktanspråken.

- När Eugenie kom till San Francisco sommaren 1852 var guldruschen i full gång. Källorna beskriver en nästan laglös stad. I både San Francisco och Sydney mötte besättning guldruschen och dess fanatism efter rikedom. Framförallt i San Francisco möttes man av kaos och bråk och dobbel. Flera försök till kidnappningar av Eugenies personal genomfördes. Staden var känd för sitt shanghajande och chefen fick varningar för detta, men tillät ändå permissioner. Vissa blev bortförda, men lyckades slå sig fria eller blev räddade av polis, medan två andra fördes bort för alltid.

- Eugenies botanist Nils Johan Andersson var en del av den viktiga vetenskapliga utvecklingen bland växter och djur. Charles Darwin åkte jorden runt med Beagle 1831-36. Under tre veckor besöktes Galapagosöarna och det var framförallt där som han såg olikheter inom samma art, som han ansåg hade sin förklaring i arternas eviga utveckling. Fregatten Eugenie besökte Galapagosöarna under tre dagar, vilket triggade botanist Nils Andersson att vid hemkomsten skriva sin avhandling om växterna på öarna. När väl Darwin 1859 presenterade sina teorier om arternas utveckling var Andersson en av hans banérförare i Sverige, och hade sedan länge även kontakt med Darwins förtrogne vän Joseph Hooker.

4) Ett annat perspektiv som lyfts fram är Sverige under 1850-talet. Besättningen var ute på världsomsegling, men hemma fanns släkt och vänner som var oroliga och längtade efter brev. I Sverige inträffade också stora händelser som de från Eugenie fick information om långt senare. Hemma i Sverige gick den vanliga politiken sin gilla gång. Världsomseglingens initiativtagare von Platen fick avgå som sjöförsvarsminister under 1852. Orsaken var skilda åsikter om sjöförsvaret mellan honom och övriga i regeringen. Den största, men även mest tragiska, händelsen under 1852 var när prins Gustav plötsligt avled, endast 25 år gammal. I brev mellan chefen Virgin och prins Oscar möter vi den sorg som slog emot kungahuset och Sverige.

5) Som historiker är jag framförallt inriktad på politisk historia, social historia och kulturhistoria. Fartyget Eugenie som sådant, och olika delar av sjöfarten har inte varit prioriterat. Det är de övriga historiska inriktningarna som har fått styra arkivstudier och skrivande. Genom detta upplägg blir målgruppen för boken inte bara de som är intresserade av sjöfartshistoria, utan även de som är intresserade av politisk historia, vetenskapshistoria och kulturhistoria. Ett stort intresse för skildringen borde även finnas bland ättlingar till besättningsmännen i framförallt Blekinge och på Öland och Gotland.

6) Under skildringen får vi på ett mer personligt plan följa min anfader, chefen ombord på Eugenie. Genom mina ögon får läsaren lära känna Christian Adolf Virgin lite närmare och djupare. Hans tankar och upplevelser kring sin chefsroll, sin besättning, större händelser och familjen därhemma lyfts fram med en tydlig närhetskänsla. Läsaren får alltså genom detta författarens personliga perspektiv på Sveriges första världsomsegling.

Christian Adolf Virgin 1797 - 1870 var min farfars mormors far