De första reseskildringarna
När jag nu 2020 - 21 har skrivit klart en bok om Sveriges första världsomsegling är det intressant att tänka tillbaka till åren efter den fullbordade seglatsen, och vilka som var de första att skildra den. Man kan kanske tro att 1850-talet var en tid där man i lugn och ro skrev en bok och sen gav ut den, utan någon större ängslan och tandagnisslan. Men gällande reseskildringar kring Eugenies seglats kom det att bli hård konkurrens och irritation.
Nästan redan innan fregatten avmönstrade i Karlskrona i juli 1853 började huggsexan om vem skulle skriva huvudverket om denna storslagna världsomsegling. Det var vanligt att fartygschefen skrev en reseskildring efter en genomförd världsomsegling, och det gällde bland annat den danska och franska världsomseglingen där Steen Bille respektive Louis de Bougainville gav ut en bok några år efter seglatsen. I fallet med den svenska världsomseglingen var fartygschef Virgin dock inte lika hugad, utan erbjöd istället premiärlöjtnant Carl Skogman att skriva det stora verket om Eugenies seglats. Men en annan person hade också sina planer. Botanist Nils Johan Andersson hade under hela världsomseglingen skrivit brev hem till fästmön, vilka öppet publicerades i Aftonbladet. De som läste Aftonbladet under åren 1851 - 1853 kunde alltså lite då och då läsa om vad som hände under världsomseglingen genom Anderssons penna. Dessa brev ville han nu efter hemkomsten ge ut så fort det bara gick. Han redigerade breven och utökade även boken utifrån sina dagboksanteckningar.
I augusti och september 1853 skickades flera brev fram och tillbaka mellan dels Virgin och Skogman, och dels Virgin och Andersson. Fartygschefen ville egentligen att botanisten skulle bli huvudförfattare till den stora reseskildringen, men ganska tidigt i processen skar det sig mellan de båda. Andersson ville sköta allting själv, medan Virgin hade planen att alla som ville skulle kunna bidra med fakta och intryck från världsomseglingen. Ganska snart var Virgin och Skogman på samma sida mot Andersson. Virgin och Skogman försökte påverka honom att låta sin skildring bli en del av det större verket, men botanisten vill gå sin egen väg och var fortsatt envis med att ge ut sin egen reseskildring. Irritationen stegrades mellan parterna.
På hösten 1853 var alltså två böcker på gång att skrivas och ges ut från världsomseglingen. Den första delen av botanist Anderssons bok gavs ut redan i december 1853 med titeln En verldsomsegling skildrad i bref. Samtidigt i december skrev Carl Skogman kontrakt med Adolf Bonnier som skulle ge ut hans skildring. Adolf Bonnier var ärlig med att konkurrensen från Anderssons bok kunde skada en möjlig framgång för Skogmans bok, och upplagan planerades till en början till endast 1000 exemplar. Men varken Bonnier, Skogman eller Virgin hade behövt vara oroliga. Den bok som det talas om idag och som också såldes allra bäst var Skogmans bok. Den översattes även senare till bland annat engelska och spanska. Till skillnad från Anderssons verk, som endast hade kartor som illustration, hade Skogmans bok flera både svartvita och färglagda litografier. Många av dessa hade Skogman målat på egen hand. Han var erkänd som en duktig målare och illustratör. Detta huvudverk om seglatsen kom ut i två delar 1854 och 1855 och fick titeln Fregatten Eugenies resa omkring jorden åren 1851 - 1853 under befäl af C.A.Virgin.
Under 1854 kom ytterligare två reseskildringar från seglatsen ut på marknaden, men bara i mindre upplagor och i skymundan av de två större verken. Det rörde sig om två båtsmän som anonymt stod för var sin utgivning med sina dagböcker. Den ene båtsmannen kom från Blekinge, medan den andre var ölänning. Böckerna har endast ett omfång på runt 30 - 40 sidor, medan Skogmans verk är på 450 sidor. De två utgivna dagböckerna av Eugenies båtsmän går idag bara att hitta på ett välsorterat bibliotek.
Nu många år senare kan jag som författare sitta lugnt i sadeln. Inga konkurrenter och ingen irritation finns. Det är bara att flyta med under glädje!
Här nedan finns dels ett nummer av Snällposten från den 8/12 - 1853 där Skogmans kontrakt med Bonnier meddelas, och dels ett nummer av Aftonbladet från den 15/11 - 1853 där Anderssons bok presenteras.